Sitter och typ sover i kaffekoppen just nu, vetefan men somnade typ halv 6 iaf. FML.. Men kunde verkligen inte somna, så mycket glädje samtidigt så mycket smärta. Bara galet.. Hoppas på att pappa skjutsar mig till skolan, annars lär jag väl dö eller något och det vill vi väl inte? Eller? Hur som helst föredrar jag att leva, för stunden iallafall. Har väl inget att skriva förutom ett stort förlåt till alla som fått random sms i natt;)